Therése

Jag börjar redan nu få lite småångest över att lämna förskolan. Dessa underbara barn ger mitt liv mer liv än vad jag tidigare upplevt. Allt känns så rätt. Jag älskar barnen och jag tror kärleken är besvarad.
Det finns inget bättre än att höra barn skratta, och man vet att det är en själv som lockat barnet till skratt.
Att se hur min spontana gruppkram har växt fast hos barnen. Så fort det blir lite småtjaffs, kommer ett annat barn fram och säger att det är dags för en gruppkram. För alla gillar varanda. En underbar känsla att veta att det är jag som i all hast kom på idén och att barnen älskar den.
Nej nu kommer Zabina hit så det är dags att sluta.