Kulturanalyser i partnerområdet

Yes, nu är det ny kurs. Det känns grymt tråkigt med en ny klass, men nu känns kursen inte lika flummig längre i alla fall, och det tack vare vår grymma kurslärare
  Men usch vad jag saknar min gamla kursklass, de personerna var glada, öppna, roliga och man kände sig trygg i deras sällskap. Visst ska man ge den nya klassen en chans, men det är svårt när man bara känner en enorm saknad. Men på måndag får jag återigen träffa många av dem när vi har gemensam föreläsning. Då blir det kramkalas, skönt att man kommer med de igen sen efter sommaren.
  Jag har i alla fall fått bra kontakt med de i mitt studentarbetslag, Alexandra och Frida. Alexandra gick samma kurs som mig innan, men i en annan klass. Det är lite komiskt att vi även bor tio meter ifrån varandra.
 Idag har vi tre suttit på banantorget och observerat omgivningen i tjugo inuter. Detta skulle ske under tystnad, men varken jag eller Alexandra är särskilt bra på det, så det bröts efter några minuter. =) Men det gick bra i alla fall.

Usch när jag hör Tomas Ledins låt en del av mitt hjärta så tänker jag på förra klassen. Usch det är tragiskt, men sant.
Therese, Tom, Ullis, Emma, Tove, Viktor.............NI ÄR SAKNADE!

Måste dock säga att det fina vädret gör mig på bra humör, men ger mig absolut ingen motivation till att studera.

Om 10 dagar får jag veta mitt betyg på förra kursen, det är ganska nervöst, för jag har verkligen ingen aning.
  Nu blev det här ett skumt inlägg, men men.

Carpe Diem
Therese

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0