Skräm mig aldrig mer så där, LOVA det!
Även om det var du som var i något choktrauma, så skrämde det även livet av mig.
Är glad att du kom undan oskadd fysiskt och hyfsat bra psykiskt.
Jag kom undan med massa rivsår på händerna och en bild på näthinnan som inte vill försvinna,
och det är på dig, du ligger där helt paralyserad och stilla som en staty och bara skakar.
Inte fick jag röra dig heller för du var så skrämd av den andra katten.
Jag var nästan tvärsäker på att du fick någon form av epilepsianfall.
Så jag fick lyfta dig i kopplet så du kom i säkerhet och då spändes selen åt på dig hårt
och du blev ännu mer skrämd.
Fortfarande var du helt vettskrämd och bara skakade och skrek och jag med.
Men som tur var blev du lugnare när du insåg att jag satt dig i säkerhet och skyddade dig,
och jag kunde till sist knäppa loss selen och ta dig till min trygga famn.
Var rädd att du fortfarande skulle vara i chocktillstånd efteråt.
Men som tur var hade du inga symtom till det.
Om ni inte förstått det så älskar jag min katt så mycket att det inte går att förklara med ord.
Han är mitt första djur och jag vet inte hur jag skulle reagera om det hände honom någonting.
Kommentarer
Postat av: mormor
Usch, vad otäckt! Ni kom undan med blotta förskräckelsen båda två. Livet är både underbart och ibland jättehemskt. Viktigt att ha varandra och hjälpas åt.
Bamsekram till er båda!
Mormor
Trackback
